Schedvinaffären rullar vidare

I mitt förra blogginlägg pekade jag på några mycket märkliga omständigheter i Schedvinaffären. För det första förefaller det som om Schedvins anklagelser eskalerar från det att hon på ett extrainkallat styrelsemöte anklagar en medlem av styrelsen för sexuella trakasserier till det att hon går ut på sin blogg och i tidningsintervjuer och anklagar Humanisterna för att vara en misogyn organisation där trakasserier och hot sker med styrelsens sanktion, eller åtminstone kännedom.

För det andra ger hon i en annan bloggpost ett helt annat intryck av humanister – nu är de plötsligt kärleksfulla. Detta skriver Schedvin bara några dagar efter att hon avgått. Hon verkar inte heller riktigt klar över vad som egentligen hänt, vilket kan upplevas som lite förvånande om hon utsatts för sexuella trakasserier och hot.

Schedvins sista tid som ordförande för Unga Humanister var inte särskilt lyckad. Hon medger det själv och skyller på att hon inte kunnat fokusera på rätt saker på grund av trakasserierna och hoten. Men det Schedvin kritiserats internt för är att hon misskött administrationen, hon verkar inte ha haft några som helst problem att sköta sina andra åligganden som dessutom inbegriper interaktion med andra unghumanister. Min tredje fundering är därför hur det kommer sig att hoten och trakasserierna har hindrat Schedvin från att sköta den ”tråkiga” administrationen men inte andra, ”roligare” sysslor.

För det fjärde anser jag att det är anmärkningsvärt att Schedvin inte har velat preciserat sina beskyllningar. Hon menar att hon nu lämnat det hela bakom sig. Men om nu Schedvin har rätt och Humanisterna är en organisation av gråhåriga religionshatare och kvinnoförnedrare, vilken hjälp ger Schedvin andra kvinnor genom att inte precisera sina beskyllningar? Hon varnar inte ens andra för att gå in i organisationen, utan uppmuntrar tvärtom till att gå med. Schedvin menar att man ska gå in i Humanisterna för att försöka förändra organisationen. Men om Humanisterna är så rigid och sekteristisk som hon låter påskina, vad är det då för mening att försöka påverka organisationen?

Sedan mitt inlägg har Schedvin inte besvarat dessa frågor. Hon har kommenterat mitt inlägg på Twitter men då undvikit mina huvudsakliga frågeställningar. I stället undrar hon över kritiken hon skulle ha fått internt för att hon prioriterade Ung Liberal: ”Det här med att jag prioriterade Ung Lib. Jag har ju inte varit aktiv där förrän nu efter Unghum. Hur menar du med det?” (Jessica Schedvin, Twitter, 2012-11-21, 20:44)

Jag blir lite förbluffad över ett sådant påstående eftersom Schedvin väljs in i Unga Liberalers förbundsstyrelse vid Ung Liberals årsstämma 2011-10-29, enligt stämmoprotokollet. Dessutom undertecknar hon brev redan i december 2010 med ”Styrelseledamot i Ung Liberal Stockholm”. Jag finner det mycket osannolikt att man väljs till dessa förtroendeuppdrag, och upprätthåller dem, utan att vara aktiv. Det är ju naturligtvis möjligt men inte särskilt smickrande för dessa organisationer.

Schedvin menar att det funnits en överenskommelse mellan henne och Ung Liberals förbundsstyrelse: ”Men jag hade ju gjort upp med deras förra FS att jag inte var aktiv där. Jag har inte varit aktiv på ett år. Skumt.” (Jessica Schedvin, Twitter, 2012-11-21, 20:57) Visst är det skumt, men kanske inte på det sätt Schedvin avser.

På Twitter meddelar Schedvin också att det verkar som om jag efterfrågar bevis. Nu har jag inte gjort det eftersom Schedvin ganska resolut lagt locket på allt som skulle kunna bringa något som helst ljus över hennes ganska allvarliga anklagelser. Men hon publicerar i alla fall den nu omtalade chatkonversationen och en bild på hennes föräldrars vandaliserade bil.

Chatkonversationen löper som följer:

Jessica Schedvin (JS): Jag sa inte att det var okej. Jag tycker inget om det. Nu ska jag sova. Hejdå.
Okänd avsändare (Y): Men, det var ett skitsnggt foto på en tjej som var bunden. Du är så sjukt aktiv, ”gillar”. Du har gjort massor bra under året. Kör hårt, jag tycker om dig,
Jag tror på dig, du jagar på och har bra tänk. Du är bra.
JS: Tack. Nu ska jag gå. Hej
Y: Jag gillar att du säger ifrån. Sexigt.
JS: Lägg av.
Y: Vill du kanske ses i [maskerat] Det finns mycket kul att göra här. Du kan bo hos oss.
JS: Nej tack.
Y: Men vi kan mysa lite. Om du gillade bilden kan vi göra något sådant.
JS: Alltså nej. Du är typ lika gammal som mina föräldrar. Chatta med mig om du vill prata lokalföreningar, inte annars
Y: Du säger ifrån. Det är sexigt. Kom hit så myser vi lite och gör lite roliga saker.
JS: Jag tar bort dig nu
Y: Tramsigt, jag tycker ju bara att du är fin. Dina bilder är skitsnygga också. Vad är det för fel på det?
??? Hallå?
Säg till om du ändrar dig.
Dröm sött. Puss!
Angående Humanisterna, Jessica Schedvin, 22 november, 2012

Detta är således de sexuella trakasserier Schedvin utsatts för av en medlem i Humanisterna. Hon har onekligen råkat ut för en riktig krontölp. Men man kan också konstatera att Humanisternas styrelse inte har en aning om vem avsändaren är – Jessica vägrar uppge det. Hon menar att det inte är hennes sak, utan Humanisternas. Inte ens vid direkta förfrågningar från Humanisternas förbundsstyrelsemedlemmar (Per Dannefjord, Twitter, 2012-11-22) är hon beredd att uppge vem som chattat med henne på det här synnerligen olämpliga sättet, utan hävdar bara att det är Humanisternas sak att ta upp frågan om sexuella trakasserier.

Det är helt absurt. Schedvin går ut på sin blogg och i tidningar och hävdar att hot och sexuella trakasserier är snudd på norm i Humanisterna. Belägget för det är en chatkonversation med en tölp som uppenbarligen är medlem i Humanisterna. Jag är övertygad om att denne tölp skulle bli utesluten om bara Schedvin talade om vem det är. Men att den som faktiskt har utsatt henne för sexuella trakasserier avpoletteras från Humanisterna är tydligen inte Schedvins mål – honom håller hon om ryggen. I stället vill hon att Humanisterna ska ta tag i frågan som om sexuella trakasserier vore norm i förbundet. Men belägg för att det skulle vara så har hon inte lämnat, hon bara ger sken av att det är så. Hon har bara belägg för att det finns en tölp i organisationen. Hon kastar skuld på hela förbundet för en enskild medlems mycket olämpliga uppträdande hellre än att se till att tölpen ryker. Att Schedvin råkat ut för tölpen är beklagligt, men det legitimerar inte den mycket smutsiga strategi enligt vilken hon agerar.

Dock har det i alla fall klargjorts att det är denna chatkonversation som utgör Schedvinaffärens ”sexuella trakasserier i Humanisterna” och hädanefter kommer jag att referera till denna tölpiga medlem i Humanisterna som ”Y”.

Gällande bilden på den vandaliserade bilen så menar Schedvin att det finns ett kausalt samband mellan hennes utspel och det som hänt hennes föräldrars bil. Det stärker ju också bilden av Schedvin som ett offer för repressalier. Men även om det är så att vandaliseringen skett under den period Schedvin menar att drevet varit som värst (även om jag själv kan tycka att det enda ”drevet” är det mot Humanisterna som hon själv orkestrerat) så anser jag ändå att det är rimligt att målet för vandaliseringen mycket väl kan vara hennes mor, Carina Schedvin. Framför allt med tanke på vad som faktiskt skrivits på bilen: ”ÄCKL” eller ”ÄCKI”.

2008 gav Carina Schedvin på eget förlag ut Dick Wases bok Samlag eller salighet. Carina Schedvin nämns också på Adlibris som medarbetare men vad hon bidragit med förutom baksidestexten vet jag inte. På baksidan skriver Carina Schedvin i alla fall:

Dick Wases bok utmanar, lockar och omkullkastar allt det vi tror är möjligt och tillåtet i en resa över tid och rum. Boken inbjuder oss till att utmana fördomar och föreställningar om människans sexuella begär och utlevelse. (Wase, D. (2008). Samlag eller salighet?: sexualitet och moral från forntid till nutid. T-rum)

Carina Schedvin gör redan i presentationen klart att boken är kontroversiell och den har blivit mest omtalad för att den beskriver pedofili som naturligt och till och med föredömligt. Motstånd mot pedofili hänförs till arvet från en kristen, antisexuell moral och 1900-talets rabiata feminism. Författaren, Dick Wase, fick skyndsamt lämna Piratpartiet när det blev känt vad boken innehåller. Vill man själv bilda sig en uppfattning finner man några utdrag ur boken i det här blogginlägget.

Jag finner det mer än rimligt att Carina Schedvins bil utsattes för just denna typ av vandalisering på grund av hennes publicering av Samlag eller salighet? snarare än dottern Jessica Schedvins utspel om Humanisterna. Men jag förstår om Jessica Schedvin tolkar det som att det var riktat mot henne. Det skulle ju förstärka hennes framställan. Och confirmation bias är en högst mänsklig svaghet. Icke desto mindre är det nog ändå så att det väcker betydligt mer anstöt att lovorda pedofili än att göra det utspel Jessica Schedvin gjorde.

När Schedvin var aktiv i Unga Humanister Stockholm bjöd hon in Dick Wase att hålla föredrag som ett inslag i kampanjen Vi tror att du vet bättre. När hon kritiserades för detta menade hon att hon inte hade någon ”aning om debatten kring Wases åsikter om bland annat pedofili när föreläsningen anordnades”. Det förefaller orimligt eftersom det var hennes egen mor som publicerade boken några år tidigare. Men man kan inte låta bli att undra vad Dick Wase skulle säga om den ovan återgivna chatkonversationen. Skulle han vara den typ av moralens väktare han bespottar i Samlag eller salighet?, eller skulle han se det som ett naturligt och fint närmande mellan generationerna? Det vet nog bara han själv, eller möjligtvis hans förläggare.

Nåväl, Schedvinaffären rullar vidare och blir bara märkligare och märkligare.

Peter Illi